Böcker jag lekt - Fröken ensam hemma

Fröken ensam hemma åker gungstol av Gunnel Linde är en annan bok som gjorde ett stark intryck på mej. Hans Arnolds fantasieggande illustrationer hjälpte förstås till. All rekvisita fanns att tillgå hemma: gungstol, nalle, en korg som kunde fyllas med proviant och ett rum med trasmatta där man fick stänga dörren och vara ifred i sin fantasivärld. Magin bröts bara när det var dags att äta eller något annat trivialt. Denna lek lektes ensam, så klart, och jag tror jag höll på ganska intensivt under några dagar tills något annat tog överhanden. En ny bok med nya fantasier. När jag tänker efter är det just barndomsböckerna jag minns som så magiska. Väldigt få vuxenböcker har gjort lika starka intryck. Det är kanske så att förmågan att "försvinna" in i andra världar avtar med åren.

Böcker jag lekt - Dick Och Dalli

Dick och Dalli av Ursula Bruns fanns om jag inte minns fel på skolbiblioteket eller på barnbiblioteket. Jag och min bästa vän lånade mycket böcker och var stammisar på biblan. En del böcker inspirerade oss till lekar. Denna bok som jag inte längre kan hitta på svenska handlade om två flickor i vår ålder (ca 10) som bodde hos sin mormor och hade varsin islandshäst. Islandshästar är ju rätt tåliga och flickorna ville också bli så tåliga genom att härda sig. Därför sprang de i skogen på vintern, duschade iskallt och drack varm mjölk med honung i. Och det gjorde vi det med. Åtminstonde ett par morgnar lyckades vi ta oss upp tidigt så att vi hann springa en vända i skogen, ta vår iskalla dusch och dricka vår mjölk. Sen tror jag att jag försov mej en morgon och det hela rann ut i sanden.

Ninas resa - Lena Einhorn

Ikväll visas filmen på TV, och den har fått bra kritik. Boken var i alla fall väldigt bra och läsvärd. Och inte sentimental. Berättelser om svåra öden ger ett starkare intryck om de inte hemfaller åt sentimentalitet.

De hemliga rummen - Per Wästberg

Ja till Per Wästberg och hans De hemliga rummen: en memoar . Jag har inte börjat köpa tjocka böcker utan gått med i Läsecirkeln och kan därför läsa böckerna innan de kommer som pocket. Ska så småningom utforska vårt nyflyttade stadsbibliotek också. Jag kom liksom av mej när det var nerplockat i kartonger under en lång tid.

Barndomsskildringar, ja det är nog en favoritgenre. Ofta är kanske de fattiga och bedrövade uppväxterna mer gripande än de lyckliga och välmående. Men Pers lyckliga barndom triggar i alla fall igång minnen hos mej. Och jag slås av den frihet ett barn uppvuxet under 30-40 tal i Stockholm levde i. Och minns att det var ju så det var under min uppväxt, visserligen i trygg förort, på 60-talet. Man var fri att vara ute och leka utan att redogöra för varje steg man tog, bara man passade mat- och sängtider. Dagens barn verkar mer styrda och organiserade, skjutsade hit och dit mellan olika aktiviteter. Ja, vi för väl se hur det var när deras memoarer kommer i framtiden (om vi lever då).

Människa utan hund - Håkan Nesser

Människa utan hund var riktigt spännande, slukade den. Jag som läst det mesta av Håkan Nesser blev inte besviken denna gång heller. Jag njuter så av hans språk, så lätt med en underton av ett leende. Som om själva skrivandet, hanterandet av orden är det som roar honom mest. Förutom själva berättandet. Bra personbeskrivningar och en trovärdig bild av den tid vi lever i med dokusåpor och sms-kommunikation.

flera böcker på samma gång

Nu är jag där igen. Jag läser flera böcker på samma gång. Eller parallellt snarare.

Den mördade journalisten Anna Politkovskajas bok Putins Ryssland är skrämmande i sin detaljerade beskrivning av ett samhälle med total rättslöshet för den som opponerar sig mot makten. Borde läsas av alla demokratiers politiker inför möten med Putin och hans gelikar. Bara så de inte förleds att tro att det råder demokrati i Ryssland.

Linn Ullmans Innan du somnar fick jag av mamma igår och har kommit halvvägs i nu. Otroligt bra och välskriven. Hon har ett driv som gör att man sugs in i berättelsen, eller berättelserna, eftersom associationerna gör att hon hoppar från en händelse till en annan, inte kronologiskt men ändå logiskt med den logik som tankar har. Intressant. Vill definitivt läsa mer av henne.

Jag fick även Mårbackasviten av allas vår Selma. Åh, det är härligt med olästa böcker på lut!

Vit som marmor - Carina Burman

Avlutade äntligen Vit som marmor av Carina Burman. Vet inte varför det tagit så lång tid att komma igenom den, verkligen trögt trots att den är lättläst. Beskrivningen av atmosfären och konstnärslivet i 1800-talets Rom var den största behållningen. Läste den tillsammans med mina guideböcker och kunde därför följa med på kartan och minnas mina egna strövtåg i staden som vibrerar av historia. Själva deckarhistorien var inte särskilt spännande, däremot tycker jag om hennes språk. Lika levande och gripande som en av mina favoritböcker Min salig bror Jean Hendrich var den dock inte. Läs hellre den!